Varför går vi emot strömmen?

Updated: 5 days ago


Vi får ibland frågan varför många av våra råd och rekommendationer inte är i samklang med gängse kostråd från exempelvis Livsmedelsverket och vissa andra kostexperter? Det är ju en väldigt bra fråga, speciellt om man själv inte är så insatt i kost och näring.


Det här är en enkel fråga kan tyckas, men till svaret hör många olika förklaringar som härstammar till forskning, politik och pengar.... Men jag kommer inte gå in mer på det utan mer ge vår syn på de svenska kostråden utifrån ett hälsoperspektiv. Jag kommer heller inte att ge direkta hänvisningar till forskningsrapporter utan istället får du länkar till olika källor som gör det och där du kan lyssna på poddar och läsa på artiklar om du känner att du vill fördjupa dig i ämnet själv.


Svenska livsmedelsverkets råd om kost grundar sig i Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) som alltså togs fram 2012. Så bara här ser man en svaghet direkt, att det var åtta år sedan de godkändes. Det kanske inte är så himla lång tid, men då ska man ha i åtanke att det tar några år att ta fram sådana här rekommendationer, så forskningen bakom är desto äldre. Sen när man tänker på hur mycket som har hänt de senaste åtta åren på kostfronten så känns det som en hel evighet!


Våra kostråd har sin stadiga grund inom Funktionsmedicinen och vår kostfilosofi baseras på ett evolutionärt tänk och landar ofta i en mer eller mindre liberal eller strikt paleokost. Bara så att du vet var vi står.


Så vad säger då Livsmedelsverket och vad är vår syn på deras kostråd? Här tar jag upp några av deras råd och de punkter där vi inte håller helt med.


Grönsaker och frukt - ät mer!

Ja, här kan man väl inte annat än att hålla med, eller..? Jo, mer frukt och grönt funkar nog för ganska många, men... Här har vi faktiskt svängt lite de senaste åren även om det inom paleokosten ingår obegränsat med grönsaker och frukt. Inom Funktionsmedicinen har det mer och mer växt fram en nyansering kring det, då det har kommit fram att alla inte mår så bra av för mycket frukt och grönt.


Grönsaker innehåller väldigt mycket nyttigheter, men också ämnen som är till för att skydda växten från angrepp (den vill nämligen inte bli uppäten) som till exempel lektiner, fytinsyra och oxalater. Dessa ämnen är inte heller så bra för oss. De motverkar till exempel näringsupptaget så även om en grönsak innehåller mycket näring så kan inte kroppen ta upp allt. De kan tom ställa till besvär i kroppen och bidra till låggradig inflammation. Frukt innehåller färre av dessa ämnen, men då frukten bara blir sötare och sötare så kanske det räcker med en frukt om dagen istället för 5...

En del är även känsliga för fibrer och det finns egentligen ingen studie som bekräftar att vi måste äta en massa fibrer för att ha en god tarmflora.


Det här med problem med växter har vi även pratat om i Hälsosnack tex här och här.


Livsmedelsverket bygger även sina kostråd på att om man ska ha en hälsosam vikt så är det kaloribalans man ska eftersträva. Därför tycker de nog att det är bättre att äta en massa grönsaker som har lågt kaloriinnehåll istället för riktig mat som har högre kaloriinnehåll. Ett uråldrigt sätt att tänka enligt oss. Numera vet man att kroppen inte fungerar så, det är mycket mer komplicerat och hänger bland annat på tarmfloran, hormonell balans, näring och gener.


Byt till fullkorn! Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn.

Det här grundar sig på att kolhydrater är relativt kalorisnålt och att ju mer fibrer så blir det lägre glykemiskt index, dvs det tar längre tid att höja blodsockret än tex vitt bröd och pasta. Ja det stämmer säkert, men då finns det bättre saker att äta i så fall.


När det gäller gryn och säd så är det något vi ser att man helst ska undvika helt. Tre av våra fyra svenska sädesslag innehåller en lektin som heter gluten och som kan skapa inflammation hos väldigt många. Även havre (som inte innehåller gluten) innehåller andra lektiner som även dessa kan skapa problem hos vissa. Eftersom växten försöker skydda sig så sitter de mesta av växtens skyddskemikalier i just skalet, så ju mer fullkorn desto svårare för kroppen att ta upp de mineraler och andra näringsämnen ur dessa.


Det finns mycket mer näringsrikare mat. Det finns absolut ingen anledning att äta fullkorn ur ett näringsperspektiv. Även om man tittar ur ett evolutionärt perspektiv, så har vi ätit säd i 12.000 år. Vilket är väldigt kort sett till människans historia. Så vår åsikt är att fullkorn och säd över huvud taget är relativt näringsfattigt, svårt för magen att smälta och kan skapa mer problem än det gör nytta.


Här är en spännande pod du kan lyssna till. Här är en pod som tar upp om vi behöver mer fibrer.


Byt till  nyttiga matfetter!

Välj nyttiga oljor i matlagningen, exempelvis rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja, och nyttiga smörgåsfetter. Titta efter Nyckelhålet.

Det är här vi tycker de har hamnat helt galet! Verkligen... Här kan man skriva spaltmeter egentligen och vi vänder i princip uppochner på allt livsmedelsverket säger.


Undvik de omättade fetterna och ät mycket mer mättat fett! Var inte rädd att äta smör/ghee, ister och talg. Skär inte bort fettet från kött, utan ät det! Vi behöver mättat fett för hormonbalansen, energi, våra celler, hjärnan. Nej, du blir inte fet av fett!

Undvik omättade fetter, framförallt omega-6 fetter, men ät fisk och skaldjur som innehåller Omega-3 (EPA & DHA).


Ät gärna avokado och ha olivolja på salladen, men undvik vegetabiliska oljor som rapsolja, solrosolja, margariner och andra produkter med vegetabiliska oljor - dvs i princip alla processade livsmedel som finns, alltså hel- och halvfabrikat, såser, bröd, vegetabiliska smöralternativ etc.


Visste du att det finns knappt någon näring i de vegetabiliska oljorna, men i de animaliska fetterna så finns det naturligt med A-vitamin, D-vitamin och K-vitamin? Animaliska fetter är rika på kolesterol vilket är en viktig komponent i våra könshormoner, däremot finns det inte mycket kolesterol i de vegetariska oljorna. Kanske en stor anledning till att så många är i hormonell obalans är brist på kolesterol..?


Vill du nörda ner dig i varför Omega-6 fetter är så skadliga så vill jag tipsa om denna video med Dr Chris Knobbe. Så bra!

Här är även en pod med honom. En annan pod som pratar om omega-6-fettsyror (linoleic acids). Här pratar de om mättat versus omättade fetter. En pod med Mark Hyman som handlar om kolesterol.

Mer om fetter, hormonell hälsa och ketogen kost med Dr Jamie Seeman.


Byt till magra mejeriprodukter!

Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin.

Ytterligare ett råd som är baserat på kaloribalans och fettskräck. Helt galet tycker vi! Mejeriprodukter kan vara problematiskt för många. De är ofta processade, många är känsliga för laktos och vissa tål inte mjölkprotein. Men vi brukar säga att om du tål mejerier så satsa på de helfeta alternativen som är minst processade som smör, fet yoghurt (typ grekisk/turkisk/rysk), grädde, gräddfil, crème fraiche. Färskostar som mozzarella, getost och fetaost funkar också för många. Är det något som är nyttigt i mejerier så är det just fettet.


Mindre kött!

Ät inte så mycket rött kött och chark, max 500 gram i veckan men gärna mindre.

Livsmedelsverket säger samtidigt att vi behöver 50-70 gram protein per dag. En kvinna 18-30 år som tränar (vikt 64 kg) behöver 63-125 g protein per dag. Våra rekommendationer är 90-130 g per dag så lite mer än livsmedelsverkets råd, och det är för att muskler är ett så viktigt organ när det gäller livslängd och livskvalitet när man blir äldre. För att bygga muskler behövs fullvärdigt protein med tillräckligt av olika aminosyror. Dessvärre så visar det sig att vegetabilska källor inte är lika effektiva att tillgodose våra behov. Dels så är de ofta förpackade tillsammans med mycket kolhydrater, så är man känslig för fibrer och kolhydrater så är det svårt att få i sig tillräckligt. Dessutom är vegetabiliskt protein inte lika biotillgängligt för oss, dvs vi kan inte absorbera lika mycket från tarmen. Så även om du kanske äter tillräckligt så tar inte kroppen upp allt och du kan får näringsbrist.

Som en jämförelse kan du ta 100 g köttfärs som ger ungefär 24 g protein. Jämför det med 100 g tofu som innehåller 8 g protein (andelen ökar då du steker den då tofu innehåller mycket vatten). Så du behöver äta tre gånger så mycket tofu som köttfärs för att få i dig samma mängd protein. Tofu är dessutom det mest biotillgängliga proteinet av de vegetabiliska alternativen. Men som med allt inom växtriket innehåller även sojabönan (som tofu är gjort av) olika kemikalier som kan vara problematiska för oss.


Kött har blivit demoniserad de senaste decennierna och beskylls för att vara både en hälsobov och miljöbov. Ändå är det just kött som genom evolutionen gett oss människor så många fördelar och faktiskt gjort oss till dem vi är. Vi har ätit kött i minst två miljoner år, men det är först på senare år som vi blivit sjuka av det... Så är det våra gener eller är det något annat som förändrats? Ja, det kan man faktiskt fråga sig. Men jag kommer inte svara på det här utan lämna det till ett urval av alla de poddar som jag har lyssnat på genom åren med några av mina favoritexperter som är just extra pålästa och insatta i just närings- och hälsofrågan:

  • Om du vill förstå mer om vårt proteinbehov så kan du lyssna på denna pod som tar upp det.

  • Här är en till pod med Dr Gabrielle Lyon.

  • En pod som tar upp miljöaspekten med köttätande och lösningen.

  • En pod om köttätande i Blue Zones.

  • Vi pratar också om kött och hälsa i Hälsosnack, bland annat här med Sandra Owe och här med Karl Hultén och Anna Maria Norman.

Nu har vi förstått att kött och animaliska livsmedel är de mest näringsrika man kan äta. Alla vitaminer och mineraler finns i de animaliska livsmedlen, till och med C-vitamin faktiskt! Vi tycker att man ska ta tillvara på så mycket som möjligt och det är inte bara hållbarare utan även nyttigare att ta vara på och äta organkött, koka buljong på ben och skinn och undvika att slänga näringsrika delar av djuret.


De klienter som kommer till oss och som inte mår så bra och som har undvikit kött, mår bättre när de börjar äta det igen. Vi känner det också själva när vi äter kött. Vi mår bra helt enkelt.


Som till exempel nu i helgen när jag var på en yogaworkshop. Inom yogan är väldigt många veganer eller vegetarianer. Jag sticker verkligen ut som äter mestadels animaliska produkter så jag brukar hålla en låg profil... ;) Hursomhelst, när vi åt lunch satt jag i ett hörn och åt mina medhavda köttfärsbiffar med leverpastej och ägg. De andra mumsade på en varsin stor sallad med dressing, bröd och vegetabiliskt pålägg.

Efter lunchen så noterade jag att de flesta inte åt upp sin sallad och att det var ganska mycket som åkte ner i kompostpåsen. Sen noterade jag också lite kommentarer som "oj, nu är jag verkligen proppmätt" "ja, nu skulle man vilja vila en stund" "min mage är proppfull!". Njae, tänkte jag. Jag känner mig som vanligt, mätt och belåten javisst! Men magen var fortsatt lugn, ingen ballongmage, ingen överdriven mättnadskänsla och jag kände mig redo att köra direkt faktiskt. Ja, det är nog en kombination av mindre fibrer och irriterande växtämnen och bra fetter som ger jämn energi och protein som ger riktig mättnad.

Även efter en stund kom kommentarer från andra deltagare att magen var i vägen i vissa yogapositioner och hörde några pruttar som tog sig ut under vilan... ;) Inte så konstigt heller, jag skulle känna precis likadant efter en sådan måltid och det är just därför som jag hellre väljer ett par köttfärsbiffar än en stor sallad till lunch.


Ok det blev ett långt avsnitt för kött, men jag tänker inte gå in på livsmedelsverkets andra punkter då det är just dessa som vi går tvärtemot eller har "kontroversiella" invändningar emot.


I slutänden är vi alla olika och som vanligt tycker vi att det är viktigast att just du lyssnar in i din kropp för att känna vad just du behöver. Kanske mår du bättre av mycket grönsaker eller av mer kött. Kanske tål du mejerier eller ej. Livsmedelsverket har säkert de allra bästa intentionerna till att få folk att må bra och ha bra hälsa, men jag tror det är farligt att inte få ifrågasätta en myndighet och att det är viktigt att få tycka annorlunda.


Just nu håller det Nordiska näringsrådet på att revidera sina rekommendationer. Vi håller alla tummar och tår att de kommer ta med den senaste forskningen och göra stora förändringar när de nya uppdaterade råden kommer. Förhoppningsvis inom inte alltför lång framtid!


Vill du ha vår hjälp med att hitta en kosthållning som gör dig till ditt bästa jag, så är du varmt välkommen att boka in en första gratis kortare session här. Där kan vi berätta mer om de olika hälsocoachningsprogrammen och hur det fungerar att få individuell hjälp av oss.


504 views

Följ Vitalista på: 

  • Instagram Clean Grey
  • Facebook Clean Grey

© 2015 Vitalista Foto: Mattias In De Betou & Stella Cocozza